Vad är IA-avtalen?
IA-avtalen (IA-avtalen, ursprungligen Inkluderende arbeidsliv — Inkluderande arbetsliv) är ett tripartit avsiktsförklarelse mellan norska myndigheter och socialparterna. Myndigheter och socialparterna har haft ett sådant avtal sedan 2001. Det nuvarande avtalet — formellt Avtale om redusert sykefravær og frafall fra arbeidslivet (Avtal om minskad sjukfrånvaro och utflöde från arbetslivet) — kom överens om 12 februari 2025 och löper under fyra år, 2025–2028.
Det undertecknades av:
- Regeringen, representerad av arbets- och inkluderingsministern
- Arbetsgivarorganisationer: NHO, KS, Virke, Spekter och staten som arbetsgivare
- Arbetstagarkonfederationer: LO, Unio, Akademikerne och YS
Det övergripande målet är att minska sjukfrånvaron och förhindra att människor faller bort från arbetslivet — skapa ett arbetsliv med plats för alla.
Varför ett starkare avtal behövdes
Avtalet själv konstaterar klart att sjukfrånvaron är för hög. Målet i föregående IA-avtal (2019–2024) var att minska sjukfrånvaron med 10 procent jämfört med nivån 2018 (från 5,7 till 5,1 procent). I stället steg frånvaron med 26 procent från 2018 till tredje kvartalet 2024, när den nådde 7,19 procent. Längre frånvaron bidrog mest till ökningen, och frånvaro på grund av psykiska hälsotillstånd ökade markant, särskilt bland yngre åldersgrupper.
Parterna kom överens om att ambitionen från föregående avtal bör bibehållas, och att starkare åtgärder är nödvändiga.
Vad parterna har förbundit sig till
Avtalet 2025–2028 är organiserat kring fyra åtaganden:
- Stärka förebyggande arbetsmiljöinsatser — genom befintliga och nya branschprogram (bransjeprogram), arbetsmiljösatsningen ledd av Arbetsmiljöverket (Arbeidstilsynet) och STAMI, och NAV Arbeidslivssenter
- Förbättra uppföljning av sjukfrånvaro — inklusive bättre efterlevnad av alla aktörer av sina befintliga juridiska skyldigheter
- Stärka insatser på varje arbetsplats — genom mer information och utbildning riktad till företag
- Bygga kunskap om sjukfrånvaro, utflöde och effektiva åtgärder
Parterna kommer att använda 2025 och 2026 för bred kunskapsinsamling om sjukfrånvaro — inklusive eventuella förändringar av hur sjuklöneschema är utformad — och 2027 och 2028 för att diskutera justeringar och eventuella nya åtgärder.
Befintliga branschprogram täcker daghem, byggnation, livsmedelsindustrin, leverantörer till olje- och gasindustrin, passagerartransport och järnvägslinjer, äldreboenden och sjukhus. Varje program ska ställa sina egna mål för att minska sjukfrånvaron.
Arbetstagares och arbetsgivares organisationer förbinder sig att följa upp avtalet bland sina medlemmar; myndigheterna förbinder sig att tillhandahålla resurser och verktyg som stöder arbetet.
Uppföljning av sjukfrånvaro: Den juridiska tidsplanen
IA-avtalen bygger på en lagstadgad uppföljningsmodell som ger arbetsgivare, arbetstagare, NAV och läkaren som utfärdar sjukintyget klara skyldigheter på fastställda tidpunkter:
| Steg | Tidpunkt | Juridisk grund |
|---|---|---|
| Uppföljningsplan (oppfølgingsplan) | Upprättad tillsammans med arbetstagaren senast fyra veckor in i helt eller delvis frånvaro | Arbetsmiljölagen § 4-6 |
| Dialogmöte 1 (dialogmøte) | Arbetsgivaren sammankaller mötet senast sju veckor in i helt frånvaro | Arbetsmiljölagen § 4-6 |
| Dialogmöte 2 | NAV håller ett möte senast när arbetsoförmågan har varat 26 veckor | Folkförsäkringslagen § 8-7 a |
| Ytterligare möten | Arbetstagaren, arbetsgivaren, läkaren eller NAV kan begära ett nytt dialogmöte | Folkförsäkringslagen § 8-7 a |
För dialogmöte 1 måste läkaren kallas om arbetsgivaren och arbetstagaren — eller arbetstagaren ensam — önskar det, och NAV, arbetshälsotjänster och andra relevanta aktörer kan inbjudas. Arbetsgivaren måste kunna dokumentera hur reglerna för uppföljningsplaner och dialogmöten har följts.
Mötena är avsedda att vara konstruktiva — fokuserade på vilket arbete arbetstagaren kan göra, vilka anpassningar som är möjliga, och vad som kommer att stödja en återgång till arbetet.
NAV Arbeidslivssenter
NAV Arbeidslivssenter (NAVs arbetsliv-centrum) stödjer företag med förebyggande arbete och uppföljning av sjukfrånvaro. Under avtalet 2025–2028 kommer myndigheterna att klargöra vilken hjälp företag kan få från NAV, inklusive från arbeitslivs-centren. Företag med potential att minska sjukfrånvaron, som är motiverade och förbinder sig till eget arbete, ska prioriteras för processbaserad, tidsbegränsad uppföljning.
Nyckelbegrepp
Sjuklön (sykepenger): Arbetstagare får sjuklön på 100 procent av sjuklönegrundningen, som är begränsad till sex gånger Folkförsäkringens grundbelopp (6G). Arbetsgivaren betalar för upp till 16 kalenderdagar (arbeidsgiverperiode); därefter betalar Folkförsäkringsschemat. Rätten till sjuklön från Folkförsäkringen avslutas efter 248 dagar sjuklön inom de senaste tre åren.
Egenmälan (egenmelding): Arbetstagare som har arbetat för arbetsgivaren i minst två månader kan egenmäla sjukdom i upp till tre kalenderdagar åt gången. Inom arbetsgivarperioden kan arbetsgivaren tillåta egenmälan bortom tre dagar.
Utenforskap (utanför arbetsmarknaden): Begreppet människor som varken är i arbete eller utbildning, ofta mottar långsiktiga förmåner, är centralt för den norska välfärdspolitiska debatten. IA-avtalen är ett av flera politiska verktyg som syftar till att minska sjukfrånvaron och utflöde.
Källor
- Regjeringen.no: Avtale om redusert sykefravær og frafall fra arbeidslivet (IA-avtalen) 2025–2028
- NHO Arbinn: IA-avtalen for 2025–2028
- Arbeidstilsynet: Inkluderande arbeidsliv
- Lovdata: Arbeidsmiljøloven § 4-6; Folketrygdloven chapter 8